Psykologin bakom konformitet

Det pratas väldigt mycket idag om åsiktskorridorer och politisk korrekthet, att människor blir pressade av socialt grupptryck att falla in i led med de rätta värderingarna. Det har även sagts att Sverige är, och har alltid varit, en väldigt stark konsensuskultur.

Men konsensuskulturen är inget unikt för Sverige. Alla befolkningar och kulturer har alltid haft sin egen konsensuskultur. Men det är lätt att bli hemmablind så att man tror att fenomenet är unikt. Den svenska kulturen har även en hel del individualistiska särdrag där folk värderar självständighet och oberoende.

Anledningen till att folk och kulturer faller in i konsensusvärderingar med tendenser att anpassa sig beror på att majoriteten människor är "extraverta." Här syftar jag på ordets ursprungliga betydelse där Carl Jung menade att "extraversion" var en benägenhet att anpassa sig till yttre miljöns idéer och värderingar mer än sina egna. Introversion var motsatsen: de människor som föredrar sina egna idéer och värderingar och har svårighet eller brist på intresse att anpassa sig till miljön eller rådande normer.

Det är alltid eller oftast introverta individer som kommer med förändring eller "uppdaterar" kulturen med nya idéer och tankar som sedan verkställs och blir en ny norm av den övriga, utåtvända (extraverta) majoriteten. Så konsensuskultur beror på att majoriteten människor är "extraverta" och föredrar etablerade system framför nyskapande kreativitet och ifrågasättande. Idag används inte begreppen "extraversion" och "introversion" på det här sättet, även om det är en betydligt mer användbar och korrekt tillämpning av dem. Så i brist på bättre begrepp tycker jag vi kan återställa dessa begrepp till sin ursprungliga betydelse.

Ibland kan dock kulturer och konsensus ändra riktning av andra, externa faktorer, om kulturen blir så opraktisk och verklighetsfrånvänd att omständigheters påtryckningar tvingar den att ändra sitt system. Eller om den blir erövrad av en annan kultur.

För att analysera människors psykologiska tendenser, rekommenderar jag människor att använda Tidlös utbildnings "Partiskhet psykologi." Men innan jag går in på det i mer detalj, låt oss först kika på den kända Femfaktorteorins analys.

Först av allt, Extraversion i Femfaktorteorin är associerad med Entusiasm och Påstridighet (Assertiveness). Den nämner inget om att Extraversion har att göra med anpassning till externa normer och idéer. Istället associerar Femfaktorteorin detta särdrag med Samvetsgrannhet (Conscientiousness), medan preferens för egna idéer och ifrågasättande associeras främst med Öppenhet, den mest kreativa faktorn.

Så Femfaktorns förklaring till konformitet är ungefär att Samvetsgranna människor föredrar etablerade system och planer de kan bli effektiva på att imitera, bemästra och följa. Och detta leder till konservativa tendenser. Både politiskt konservativa och Liberaler har visat sig vara Samvetsgranna, vilket visar att denna rutinmässiga och anpassande tendens råder oavsett den politiska skalan. Denna hårt arbetande men anpassande tendens leder till bedömningar mot sig själva och andra baserat på hur väl de passar in. Sedan har de funnit att vissa andra personlighetssärdrag ökar sannolikheten att bli just konservativ eller Liberal, auktoritär eller jämställdhetsfokuserad, o s v.

Men att vara fokuserad på att arbeta hårt efter rutin, utan att gå in i sitt eget psyke för att begrunda, ifrågasätta, och uppfinna nya saker, är en form av Extraversion. Handlingsorienterad eller "Stel" Extraversion som jag kallar det. En introvert är, som vi vet, vanligtvis mer intresserad i ovanliga idéer och inte lika hårt arbetande rent fysiskt. Vad som sägs om Öppenhet – vilket är associerat med intellekt, ovanliga idéer, nyfikenhet och nyskapande kreativitet – bör därför även vara associerat med Introversion.

Korrelationen mellan kreativitet och skolbetyg är dessutom noll, eller till och med minus, vilket förklarar varför flickor ofta får bättre skolbetyg än pojkar – för fler pojkar är introverta eller upproriska än flickor. Kvinnor klarar ofta skolan bra eftersom skolan belönar imitering och anpassning, d v s Extraversion. Det här är också varför kvinnor oftare får anorexia och liknande psykologiska sjukdomar, där fokus är på presentation och externa sociala åstadkommanden. Om du tror att du är introvert, men har eller har haft anorexia, då är du inte introvert. Det spelar ingen roll hur blyg, tystlåten eller socialt osäker du är. Om du var introvert skulle du inte ha den sjukdomen. Så livet är lika tufft för extraverta som för introverta. Men problemen är olika.

Den andra saken som är associerad med politisk korrekthet är Vänlighet eller Värme (Agreeableness), ett särdrag som också sägs vara vanligare bland kvinnor; en anpassning för att undvika konflikt och samarbeta. Män säger ofta att kvinnor inte kommer överens med varandra, att de är falska mot varandra, skvallrar, tävlar om populära män eller senaste modet, o s v. Men det är bara en viss typ av kvinnor, vanligast i storstäder och kulturer där kvinnor hjärntvättats av hierarki. Annars vill kvinnor samarbeta med varandra, och de vill även samarbeta med män, vilket är anledningen till att de vill vara delaktiga där män arbetar, o s v, medan män oftast inte är intresserade i vad kvinnorna sysslar med. Jag tror att det är vad som gör kvinnor mer fokuserade på jämställdhet. Majoriteten kvinnor har inte en lika stark individuell identitet som män, på grund av sin Extraversion och människoorientering, vilket driver dem till att vilja gå ihop med andra för att forma ett team eller gruppidentitet.

[Tillägg: En del forskning, så som den utförd av Susan Murphy och Pat Heim, indikerar att huvudkonflikten bland kvinnor sker när någon i gruppen börjar sticka ut från majoriteten eller blir placerad i en överordnad position, på grund av en kvinnlig tendens att vilja att alla ska vara samma (jämställda). Detta skulle kunna hjälpa till att förklara både det kvinnliga fokuset på värme, jämlikhet, och samarbete samt skvallret och den indirekta aggressionen som också är vanlig bland kvinnor på, t ex, arbetsplatser (närhelst någon, särskilt andra kvinnor, sticker ut från majoritetsgruppen).]

Särdraget Neuroticism är tydligen en slags sorg över att inte ha ett socialt liv, och Neuroticism är också vanligare bland kvinnor. Därmed kan det sägas att Neuroticism till stor del bara är en annan sida av Extraversion, där anpassning och social framgång misslyckas.

Introverta människor, som ofta är män, förstår sig inte på denna extraverta tendens, och hittar därför på alla möjliga typer av hypoteser för att förklara den. Till exempel läste jag en som spekulerade att konformitet beror på låg IQ, lathet eller rädsla; att sådana människor försöker ta en enklare väg till makt och status genom att anpassa sig till systemet, istället för att ifrågasätta, utmana och uppfinna något nytt. Även i en sådan hypotes tror en introvert att alla människor tänker självständigt, men att de har dolda avsikter eller motiv till varför de inte utmanar normen.

I själva verket är det en fråga om hur människor är vajrade av naturen. Det behövs människor som anpassar sig och upprätthåller system när de väl fungerar. Introverta människor har ofta höga tankar om sig själva i deras kapacitet för självständiga tankar och idéer, men de förstår inte att utan folk som anpassar sig skulle samhällen bli väldigt opraktiska och ostabila. Introverta är mer socialt och fysiskt undvikande än de som anpassar sig. Samhällen behöver utåtvända typer som kan ge stabil rutin i saker som fysisk arbetskraft, jordbruksarbete, stresstålig läkarkår, och sociala politiker som kan hålla tal och möta folket. Och för att sådana människor ska fungera har naturen uppoffrat inåtvändhet och starka personliga värderingar för att de ska kunna gå till handling.

Därför har det varit svårt att finna en vis filosof-kung, eftersom filosofer oftast har varit introverta, ej lämpade att aktivt och stressfyllt leda folket i vardagen. Vad vi behöver är bättre koordination mellan personlighetstyper, inte att lägga allt ansvar på en liten grupp ledare. Människor måste sluta betrakta sociala ordningar som nödvändig hierarki, och istället börja forma sociala ordningar där dess olika delar och individer betraktas som komplement. Det finns ingen Übermänniska. Alla är specialiserade, och har alltid varit specialiserade, av en anledning.

Låt oss nu ta en titt på Partiskhet psykologin och mekanismerna bakom konformitet.

Vi finner de introverta särdragen, energierna eller typerna, i den övre sfären. Abstractum är mest introvert och därmed minst benägen att falla för konformitet rent psykologiskt. Men de är också minst benägna att engagera sig politiskt eller ideologiskt, så de utgör heller ingen stark eller synlig kraft för att motarbeta konformitet.

Magnitudinem är den näst mest introverta typen, och är mycket mer politiskt och ideologiskt benägen. Magnitudinem kan vara auktoritär och konservativ, underkasta sig en stark ledare som kan verkställa social ordning, men de ifrågasätter oftare och deras politiska ståndpunkt är inte alltid så stabil. De är en typ av rättvisekrigare som kan bidra till förföljelse av vissa människor genom anklagelser, men de är även självständiga i tanke och slår sig mer ihop med likasinnade och högre ideal än med majoriteten. Jag skulle säga att auktoritära idéer och utpekande av syndabockar vissa av dem kan inspirera är mer problemet med Magnitudinem än konformitet till rådande normer. Man skulle kunna säga att de vill att massorna ska underkasta sig en elit, snarare än att själva vilja anpassa sig. Bara om eliten är ideal utefter deras egna åsikter vill de anpassa sig.

Fiduciam är den mest balanserade typen i fråga om introversion och extraversion, men eftersom de också tänker självständigt och ifrågasätter så räknar jag de mer som introverta. De är dessutom de mest individualistiska, så konformitet ligger inte i deras tendens. De är väldigt anti-fascistiska och vill motarbeta allt som hotar tankefrihet. Men just denna press de placerar på folk, att vara god, hjälpsam, öppen och tillåtande, kan ha inspirerat den för tillfället rådande konsensuseliten i Sverige. Särskilt eftersom det är en vanligt förekommande typ i Sverige. Självständigt tänkande Fiduciam individer, så som Olof Palme, "uppdaterade" den svenska kulturen, sedan har de extraverta tagit över och verkställer den idag på sitt eget oflexibla och stela sätt.

Misericordia är en annan blandning av extraversion och introversion. Men till skillnad från Fiduciam räknar jag de mer som extraverta då deras Neuroticism är social till sin natur. Gratum-sfären är extravert – riktad mot människor, social status (hänga med bland normer) och trender i kulturen – och kan sägas vara "Formbar" Extraversion som entusiastiskt anpassar sig nya moden och förebilder. De riktar blicken mot andra, vill gå ihop med andra, och sätter sig in i andras skor. Det är den feminina sfären som är hög i Empati, Artighet, Entusiasm, Vänlighet, Värme och Neuroticism. De kvinnliga särdragen i Femfaktorteorin. Men deras sociala natur gör dem även benägna för konformitet och konsensuskultur. Och eftersom de ofta är entusiastiska och påstridiga kring sociala trender, utgör de den största pöbelmentaliteten. #metoo rörelsen är ett samtida exempel på det här, och även feministerna på 90-talet.

Men att pöbelmentaliteten idag råkar vara just feministisk är bara en historisk tillfällighet. Historiskt sett har kvinnor bidragit till pöbelmentaliteten när det gäller allt från häxbränning och religiös påstridighet, till andra typer av moralpanik och masspsykos så som SRA hysterin på 80-talet.

Libidinem, särskilt, är väldigt lätthypnotiserad och passionerad kring det som fångar deras uppmärksamhet. Och de blir påstridiga och bestämda trots brist på stark logisk grund. Vanligtvis är det förmodligen en triggande händelse, eller en konspiratorisk Magnitudinem eller liknande typ som inspirerar idén, sedan är det de extraverta, ofta kvinnor, som verkställer den.

Urbanum är mer försiktig, artig och professionell i hur de anpassar sig, mindre neurotisk, men de har svårast att göra uppror och är extremt människoorienterade. Brist på upproriskhet är bra om samhället är hälsosamt, men dåligt om samhället är sjukt. De blir väldigt effektiva på att stödja rådande normer och samhällsideal, t.o.m. på att coacha andra i hur man passar in väl, och få dessa normer att framstå som mer attraktiva än de verkligen är. Negativitet undviks helt, och därmed också hälsosam kritik. En stark investering och identifiering med det trendigaste i kulturen, som sedan gör att de vill tvätta bort all kritik som riktas mot den eftersom det upplevs som en kritik mot dem själva och deras livsansträngningar eller sociala värde.

Slutligen kommer vi till den lägre sfären, som inte är lika entusiastisk och kan upplevas som socialt introvert. Men de är mer traditionsriktade än ifrågasättande och uppfinningsrika så deras introversion är en illusion. De är också mottagliga för pöbelmentalitet och är dessutom mindre empatiska än Gratum-typerna. Det här är hårt arbetande, stel Extraversion, som jag nämnde tidigare.

Meritum är socialt medveten och anpassar sig likt Urbanum, men är mer hårt arbetande och dömande än social och vänlig. Istället för att överge sig själva till förmån för gruppen använder de kulturella normer som maktverktyg. En elitmentalitet som liknar Magnitudinem, men baserar idealen mer på etablerade normer än självständigt tänkande. Meritum är ofta individer som når höga samhällspositioner och sedan börjar etablera lagförbud mot det pöbeln är upprörd över för att nå ordning i samhället. Så Meritum representerar hur pöbelmentaliteten blir en långvarig institution med nya, kvävande lagar och regler.

Corpus liknar Meritum på många sätt, väldigt hårt arbetande, men är inte intresserade i makt eller status. De betraktar sig själva mer som vardagliga och enkla, med mest Vänlighet av Morem-typerna. Hur de deltar i pöbelvälde är svårt att säga då de inte är särskilt passionerade eller aggressiva. De är dock lika fördomsfulla som Meritum och kan gyckla med det som är ovanligt eller fnysa åt det i tystnad. I övrigt kan man säga att Corpus utgör en anpassning till människor likt Urbanum, fast på ett stelare sätt. Anpassning till familjen eller den lokala grupptraditionen är ofta viktigare än anpassning till den dominerande kulturen.

Slutligen har vi Exitium som inte anpassar sig lika lätt, och det gör att de kan likna de osociala introverta. Tillsammans med Abstractum och Magnitudinem har de även minst Värme eller Vänlighet (Agreeableness) och är också en typ som är vanligare bland män. Men Exitium är inte en intellektuell energi och har sällan något intresse i metafysik. Det är en typ som är okänslig och ofta våldsam, som gör uppror till den grad samhället är emot deras intressen. Men Exitium byter bara ut det större samhället mot mindre klan-kulturer och liknande för att själv ha inflytande. I den egna gruppen är de väldigt måna om att andra anpassar sig, och kan bli tyranniska mot familj eller befolkning. Fäder som har ihjäl sina döttrar i hederskulturer är förmodligen främst Exitium-typer, och därefter vill de även att andra fäder ska göra samma sak mot sina döttrar så att alla är på samma sida. Så de är väldigt påstridiga likt Libidinem.

Terrororganisationer och klan-mentalitet är en form av anti-socialt pöbelvälde, som varken anpassar sig till majoritetens normer eller är originella och nyskapande. En blandning av social upproriskhet med anpassning till "familj- eller klan tradition." Jag är dock rätt säker på att Exitium-män ofta utgör små pöbelgrupper som attackerar vissa utpekade individer likt en Maffia. De fyra män som hade ihjäl en afghansk kvinna som falskt anklagats för Koranbränning var förmodligen Exitium-typer. Så även om män formar mindre pöbelgrupper än kvinnor, och mer sällan, är de mer farliga när det väl händer.

Det här är min analys för tillfället. Jag kommer fortsätta observera människor för att klura ut vad mekanismerna är. Typerna bör dock betraktas med en anda av nyfikenhet och forskning, inte alltför fördomsfulla slutsatser. Så ta inte det jag säger för dogmatiskt, det är en förenkling, och människor formar fördomar på grund av att de förenklar. Men samtidigt behöver vi förenkling för att idéer och sanningar ska slå rot hos allmänheten.

Jag tror även det är viktigt att påpeka att konsensuskultur, politisk korrekthet, och pöbelmentalitet inte alltid är samma sak. Det är skillnad på omständigheter där människor blir upprörda för att de anser att ett brott eller orättvisa har begåtts och bildar en lynch mob, och andra omständigheter där individer passivt anpassar sig den sociala ordning, eller makten censurerar och tystar ner folk med obekväma åsikter, o s v.

En lynch mob uppstår vanligtvis bland de mest känslomässiga och aggressiva typerna, medan den kulturella utvecklingen formas av medelklassen genom utbildning, och de Samvetsgranna verkställer, styr och upprätthåller den etablerade sociala ordningen. Därmed ligger hoppet till förnyelse och förbättring ofta hos den intellektuella medelklassen.

Brist på kunskap och att bli utsatt för propaganda ökar dessutom ensidigheten hos folk, likt konformitet, oavsett typ. De introverta har dock fortfarande fördelen i att de är mer forskande och söker upp det som är dolt. Tyvärr används utbildning idag främst till att främja konformitet, inte till att öka självständigt tänkande. Därför behöver vi en ny typ av utbildning, som jag föreslagit.


[Denna text är en avskrift/transkription och bearbetning av Youtube videon Psykologin bakom konformitet från Mars 2018 som kan ses här: https://youtu.be/ZiVnQBZw9II]