tisdag 11 juni 2019

Vad är religion?

Vad är religion? Religion är nära identisk med kultur, en livsfilosofi och attitydmönster baserad på insikter som kommer från metafysik. Och eftersom metafysik sades vara den första filosofin enligt Aristoteles, och grekisk filosofi var något i stil med en omformulering av religion till ett nytt begrepp, kan vi säga att religion, filosofi och metafysik inte bara är anslutna, men att de på många sätt bara är olika begrepp för vad som ursprungligen var samma sak.

Jag säger "ursprungligen" eftersom alla dessa begrepp eller koncept har glidit ifrån varandra och avvikit från dess ursprung, och inte på ett bra sätt. Ju mer splittring som sker, desto mer kan du räkna med att koncepten tas och begrips felaktigt. Att allting är anslutet och grundat på återupprepningar, reflektioner och motsvarigheter är en grundläggande lag, och den riktiga innebörden bakom uttrycket "allt är ett" eller "allt är i ett, och ett är i allt", o s v.

Ordet "religion" har sitt ursprung i det latinska ordet religio, vars ursprung har spekulerats vara "återanslutning" eller "att återansluta", vilket antyder att återansluta till en särskild källa eller ursprung.

Därmed måste vi skilja på vad religion härrör från – vad det var till sitt väsen – och vad det senare blev i olika kulturer eller i psyket hos den individuella individen. Med andra ord, vad som är av intresse här är vad begreppet religion bör hänvisa till, inte nödvändigtvis vad det bland massorna betraktas som. När olika individer och kulturer använder samma ord men menar olika saker, då blir det ett problem. Därför är det ofta nödvändigt att antingen tydligt definiera ord och begrepp innan de diskuteras, eller uppfinna ett nytt ord eller begrepp som har mindre risk att feltolkas.

I Tidlös utbildning försöker jag göra lite av båda. Delvis försöker jag analysera, förklara och tydliggöra gamla begrepp i videor och texter som denna. Och dels uppfinner och omformulerar jag gamla begrepp till nya som en del av en ny undervisning. Jag skulle kunna säga att begreppet "tidlös utbildning" har samma innebörd som begreppet "religion." Men då skulle människor bara säga, "Jaha, så Tidlös utbildning är bara religion..." Men nej, det är inte religion som människor förstår det eftersom de flesta inte vet vad jag menar med religion. Du vet inte vad religion verkligen är, eller vad det var menat att vara. Nästan ingen vet det. Tidlös utbildning har även samma innebörd som filosofi, psykoanalys, vetenskap, utbildning, politik, o s v. Och normalt får inte människor allt detta i ett och samma paket, utvecklat på rätt sätt. Tidlös utbildning är universell religion fri från allt nonsens. Det är "väsentlig kultur."

Jag skulle kunna göra det väldigt lätt för mig själv här och bara säga: "Religion är inte vad du tror att det är. Riktig religion är det samma som Tidlös utbildning. Så vill du veta vad riktig religion är, gå och läs på om Tidlös utbildning." Och jag tycker förstås att du borde göra det. Men jag vill prata lite mer om religion och förklara vissa saker, eftersom människor ofta vill ha argument och belägg för denna typ av påstående.

Det sägs ofta att alla religioner i grunden är samma, med samma budskap, och innehåller samma sanningar. Men det här är ett inkompetent sätt att uttrycka det på, en latsinnig återupprepning av något som folk hört. Och som resultat är motargumenten ofta starkare. Det är mer exakt att säga att alla religioner härrör från samma källa, att de från början var ämnade att vara samma, att de borde vara samma, men att de genom feltolkningar, mänsklig partiskhet och inkompetens med tiden avvikit både från sin ursprungliga form och från varandra. Så, nej, dagens religioner är inte samma. Och på grund av det kan majoriteten av dem inte kallas riktiga religioner. De är tomma skal och ritualer som för länge sedan dött och förlorat sitt väsen.

Antika upplysta människor visste och accepterade att alla religioner förr eller senare måste dö, för att sedan uppdateras och ge utrymme åt en ny formulering av tidlös visdom som återanslöt till källan. Jag tog upp det här i min text (och video) om nordisk mytologi och ragnarök. Att gudarna går under i ragnarök är bland annat en metafor för att det gamla religiösa systemet kommer dö. Det är därför antiken hade så många olika religioner med liknande gudar och system.

Samma sak med de monoteistiska religionerna. Kristendom och Islam var båda omformuleringar av Judendom. Kristendom försökte förtydliga att skrifterna inte skulle tas bokstavligt genom att bland annat ta upp att "bokstaven dödar men anden ger liv." Islam försökte förtydliga att alla religioner från början varit giltiga genom att säga att alla folk haft sin egen profet. Men även dessa två religioner dog väldigt tidigt. Till sitt riktiga väsen varade de kanske bara i 100 år, max. Så livslängden för en religion är väldigt kort. Bara för att människor fortfarande kallar sig muslimer eller kristna betyder inte att den riktiga religionen, dess ande, inte redan för länge sedan dött.

Människor är väldigt ytliga. De tror att en etikett och lite rutinmässiga ritualer betyder någonting. Människor känner inte av sin egen substanslöshet, och därför kan de försvara tomma ritualer och bokstavliga tolkningar, trots att skrifterna eller myterna ofta var formulerade så att en bokstavlig tolkning blir absurd. Bara genom att känna av att religionen inte känns rätt och inte uppfyller djupare behov kan individen genuint börja söka och kanske finna den rätta tolkningen eller ursprunget till sin religion. Varje profet och upphovsman till en ny religion har upplevt en besvikelse med den tidigare religionen och hur den brukades. Riktiga andliga och religiösa individer är sökare, ifrågasättare.

Men vad är då denna källa som riktig religion härrör från? Källan består, till sitt väsen, av två saker. Det första är en självinsikt om att ens egen riktiga identitet är en inre observerande punkt eller "vetare," "observatör," "tomhet," "vittne" – ingen definition kan riktigt beskriva det så detta medvetande, förtäckt bakom alla tankar och psykologiska processer, måste upplevas. I öst är detta det ursprungliga målet med meditation, och i kristen tradition kallas det "mysticism." "Mysticism" är dock ett begrepp som, likt religion i allmänhet, har olika tolkningar. En del kristna tror att "mystik" är att få kontakt med Gud eller Jesus som en extern osynlig gestalt, eller en bokstavlig röst som pratar med dem, o s v. Men detta är senare feltolkningar och vidskepligheter som ofta vidarebefordras av kvacksalvare. Det är väldigt lätt för kvacksalvare att utnyttja begreppet "mysticism" och därigenom påstå vad som helst. Så jag undviker begreppet "mysticism" för jag gillar inte ordet och jag vet inte hur folk tolkar det.

Men denna del av källan bakom religion hänvisar till den inre källan till dig själv. Vad du är när du skalar bort allt som är temporärt och föränderligt och ansluter till det som består och är permanent – du som inre observatör. Och det är denna observatör eller vetare som är universella människan, som är i Guds avbild, inte resten av dig.

Den andra saken som är ursprunget till religion är en slags källkod eller formel som uttrycker den yttersta verklighetens eller högsta naturlagens principer. Denna källkod kallas olika saker så som "Logos," "Tetraktys," "Religio vera," "Ordet," "Korset att dra," "Guds namn," "Jodh-He-Vav-He" (eller "Jehovah"), "Yin-Yang," "Ishvara," "Trimurti," "Odin-Vile-Ve," o s v. Ur denna formel eller källkod härrör alla välkända religiösa koncept så som icke-dualism, Skaparen, karma, allsmäktig vägledare, världens ljus, uppoffring (d v s ödmjukhet och acceptans inför verkligheten), räkneoperationer, numerologi, astrologi, inspirerade texter, o s v.

Syftet med religion är att bevara denna källkod som helig och vidarebefordra den så att denna ultimata vägledande princip aldrig dör ut. För utan den uppstår bara lögner och falskhet, konflikt och oreda, främst i form av dualistiskt tänkande – "djävulen." Och för människor, även extraordinära människor och filosofer, är det praktiskt taget omöjligt att nå rätt slutsats om verkligheten på egen hand då människor är för partiska. Det andra syftet är att läka människor och göra de mer hälsosamma och förmögna att ta ansvar genom att ge dem rätt undervisning i självkännedom, särskilt djupare självkännedom om den inre observatören, så att de kan utveckla riktig fri vilja och agera i harmoni med "Skaparens" eller yttersta verklighetens natur.

Så riktig religion är inre enhet, särskilt med det inre vittnet; och hård metafysik, det vill säga filosofiska principer, processlogik, och den medföljande betydelsen av detta, så som att kommunicera en världsbild född från svaren genom berättelseteknik. Detta är "återanslutning till källan." Allt annat är mer eller mindre pseudoreligion och pseudoandlighet.